Jag har haft den bästa födelsedagen sedan man/dam var liten och det pirrade i hela kroppen tre månader innan man/dam fyllde år och man/dam sedan exploderade på födelsedagen och man/dam gick omkring med ett gigantiskt leende på läpparna hela dagen och fick en sockerkick av tårta eller började gråta av besvikelse men lyckoruset kom alltid tillbaka.

Okej, riktigt så var det ju inte idag. Men bra var det i alla fall. Nu tackar jag på era facebookgrattisar för det är så fruktansvärt opersonligt att tacka på det där sociala nätverket. Inte för att det är ett dugg personligt här, men de flesta av er har jag ju haft ett personligt samtal med.

Jag gör det som några av er sa åt mig och ska nu göra min sista riktiga bloggargrej innan jag flyttar ut härifrån. Både för att krama ur det sista av födelsedagen och för att förnedra mig (eller bara pressa ut den sista lilla bloggaregenskapen jag har inom mig, inte för att det någonsin funnits någon...) ska jag nu visa upp vad jag fick för gåvor.

Det finns så mycket potentiellt men inget verkar vara bra nog.

Upptäckte precis att jag har haft fel sladd i fel ingång för mina högtalare. Har levt med halva ljudet och utan bas i flera månader. Jag tror mig vara bra på teknik, men motbeviset var starkt.

Idag är x=0.

Mina ögon känns ihopklibbade pga tröttheten.
Mitt huvud känns sprängfullt pga för mycket geografikunskaper.
Min mage känns uppsvullen pga en jävla massa omelett.
Mitt hår känns kort pga frisyren.

Och nu måste jag gå ut med hunden fastän det jag egentligen behöver göra är att duscha och studera.

 

Idag har jag gjort mig extra fin. Utan anledning. För att fira sovmorgon kanske. Nu ska jag gå till skolan och jag kanske lyckas jag med att komma i tid idag. Denna dag lär bli en bra dag.

I lördags var jag barbent hela dagen. Jag tror det var sista gången på ett antal månader. Här är musiken som jag dansar till i bilden ovan och som snurrat så mycket på spottan i helgen så att de bestämde sig för att det fick vara nog för mig med den.

 

Jag har haft ett förträffligt veckoslut. Jag har dansat nästa lika mycket och nästan lika ballt som Ian, jag har dammsugit mitt rum för första gången på hela sommaren, jag har firat min broders tjugoårsdag och varit full två gånger på en dag. Jag har sett Håkan Hellström, en kopia av James Franco och två fallande stjärnor. Jag har borrat, klippt, tejpat och häftat. Och nu ska jag sova.

Det är något konstigt med mina öron. Det ena är supervarmt och det andra är superkallt.

Mina händer luktar som de gjorde en gång för länge sedan. För några timmar sedan tänkte jag på ett roligt minne, men det försvann och begravde sig bland alla de andra någonstans långt borta. De är svåråtkomliga, de där minnena. Så det gäller att ta tag i dem när de kommer. Och ändå glömde jag bort det där roliga minnet från barndomen. Apropå det så gick jag förbi en sådan där bankomat som är inomhus och som man måste visa sitt kort för att komma in i. Då kom jag att tänka på när vi gått från takklubben och jag tog ut 3000 ungerska, helt spontant. Eller när jag samma kväll köpte tre öl och ett ciggpaket på väg hem, helt spontant. Och den där marsen. Det var nog bland den godaste jag ätit. Sen var jag fast i beroendet (precis som cola, och öl givetvis) Och ungerna sprang till jobbet och de måste tyckt att vi var riktigt vidriga tjejer. Men det skiter jag i för jag hade kul Saknar det här i höstmörkret. Måste bara säga att jag kommer bli lycklig om jag får höra Precis som Romeo imorgon. Jag blev lite pirrig nu. Jag tror att jag just nu skriver mest för att slippa skriva om solens strålar, albedoeffekten och Milankovic-cykler. Fast ärlig talat så är det ganska intressant. Jag kan tänka mig att bli geolog när jag blir stor. Eller så vill jag bli en jävel på att debattera och på att skriva och bara vara en allmänt intressant person. Och när jag blir stor vill jag att mitt hår ska ha växt ut. Men jag kan i alla fall ha det bakom öronen. Jag vet inte varför, men allt känns så bra just nu, i detta ögonblick. Och det ska fanimej vara hela helgen och hela månaden och hela året och hela livet. Tänk om. Nu ska jag återgå till studierna om mitt framtida jobb. Det här blir ett minne blott. (den som har läst hela vägen hit först vinner en kyss)

"At least they'll never get it," he said.
"Who are they?" I asked.
"Anyone who isn't us," he answered.

Godnatt. Ses i aspudden.