Kommer hem från Köpenhamn. Är trött. Är äcklig. Inser att det finns plugg som väntar till klockan tio tjugo imorgon. Tänker tillbaka. Vill tillbaka. Vill strunta i att tänka. Vill bara fira J-Day, dricka billigt vin från netto och dyr öl från moose. Vill bara att det ska bli lördag. Vill bara se honom (ja honom) på scenen (för nu är det bara etthundrafyrtiotvå timmar kvar) och vill bara att det ska fortsätta vara lördag sen. I all oändlighet. Jag tror det är dags för mig att sova.