Jag sitter på balkongen och försöker koncentrera mig på en neverending text om kulturmöten. Med ett dagis på gården nedanför är det inte det lättaste. Speciellt inte när en dagisfröken (förskollärare) med gäll och entonig röst sjunger om prinsessan som sov i hundra år och om prinsen som väcker henne genom en kyss. Inte nog med detta så försöker hon applicera detta på barnen och de tvingas agera prinsessa och prins. "Nu ska du pussa henne, Olle!!!" Inte undra på att vissa pojkar får en sned världsbild och senare i livet tror att de har rätten över en annan människas kropp. Om den där efterblivna fröken måste sjunga/skrika kan hon väl i alla fall välja något som inte förstör ännu mer än hon redan gjort när hon öppnat munnen nedanför min balkong.